Tillbaka till Köpenhamn

Reste runt och hälsade på vänner under lovet, tog en höstpromenad med familjen och sen var det tillbaka till Köpenhamn. Efter en vecka av font-design var det skönt att få åka till Köpenhamns Konstmuseum. Tyvärr mest gamla kungar och landskap, men det fanns också en utställning med fransk konst från tidigt 1900-tal och den var riktigt kul att se.

Command Z – eller, ångra ingenting.

Idag insåg jag att min första rulle med framkallad film väntar på mig i Köpenhamn. Jag har ingen aning om resultatet, det är taget med en utgången film, och det fick mig att tänka lite på den digitala tekniken och vad den kan betyda för kreativitet och kvalitet.

Ibland när jag gör något riktigt, med händerna, kan jag nästan frysa till och inte våga lägga på den där sista klicken färg. Att slutföra den där tusch-teckningen med en skvätt vattenfärg skrämmer mig helt plötsligt utav bara helvete. Det kanske blir fel. Bilden kan få en liten artefakt, ett tecken på mänsklighet, men jag vill att det ska bli precis så som det såg ut i mitt huvud. Perfekt.

Det här är vad digital teknik kan göra med en kreatör. Det är ju fantastiskt bra verktyg som jag inte skulle kunna – eller vilja – leva utan. Men ibland störs jag av hur extremt bekväm jag har blivit med Command+Z. Jag är rädd för att råka lägga ett tusch-streck lite fel, att färgen ska flyta ut lite för mycket, att jag ska göra det oåterkalleliga och inte längre kunna återställa. Det är när det kommer till det där sista finishen som det blir som värst, då det helt plötsligt är skillnaden mellan ett misslyckande eller ett slutfört verk i en enda handling. Det är klart det blir lite läskigt, när man tänker efter.

Därför tycker jag det lite intressant med digitala verktyg i stil med Instagram, som inte låter dig ångra, där det blir som det blir. Tyvärr kan jag faktiskt inte komma på så många andra verktyg. Det skulle kanske inte duga till arbeten som ska levereras, men jag tror att det då och då skulle vara bra att bli tvingad att gå vidare och låta det där vara. Man skulle kanske behöva vara lite mer koncentrerad i varje steg, men man skulle också bli tvingad att fortsätta och utveckla det man håller på med. Inte fastna i detaljer som i slutändan inte spelar så himla stor roll ändå.

Hur som helst, är bara en lös – nästan oredigerad – tanke. Men det ska bli intressant att se resultatet av min absolut första rulle analogt foto när jag kommer tillbaka till Köpenhamn.

Kom hem till höst

Oktoberlov och jag fick komma hem till gula löv, vackert väder och äppelkaka med släkten. Laddar upp för nya tag om en vecka.

Istället för att få det gjort

Ibland tryter inspirationen, så även på en grym skola som DMJX. Jag blev därför mer eller mindre tvungen att stanna uppe till sju på fredagsmorgonen för att slutföra ett projekt, jag misstänker att mina ögon såg ut lite som de där när jag äntligen rullade hem på cykeln.

Fiktiva logotyper, R

Den här veckan har vi fokuserat på att göra logotyper, mer specifikt, logotyper som befinner sig i gränslandet mellan symbol och läsbar bokstav. En större utmaning än man först kan tro.
En ganska intressant detalj är att friheten i uttrycket kan påverkas av vilken bokstav man gör. De olika bokstävernas varierade komplexitet påverkar hur mycket man kan improvisera innan formen börjar likna andra bokstäver. Till exempel försökte jag mig på att göra en slags kombination av ett gement ”r” och ett versalt ”R” i samma symbol men det blev liksom bara ett K hur jag än gjorde. Här är några av formerna jag kom fram till.